Mellan mina hjärtslag.

Jocke Berg sjunger för mig om svarta linjer. Att vi ljuger som små barn,
och att vi har har en mikroskopisk chans att bli gamla tillsammans.

Det låter som det finaste som finns när han sjunger det. Jag är kär på nytt i mina älsklingar.
Det gör ingenting att hjärtat går sönder ibland, inte när man har Kent.
Jag lever på hoppet, jag lever i vetskapen om att dom håller mig vid liv.
Jag behöver dom igen, igen, igen.