Mitt hjärtas röst kan nog vara ostämd ibland. Instängd i ett bröst, en ambassad som saknar sitt land.
(Rubriken kan vara ett av de finaste citaten jag vet. Kan vara. )
Jag står fortfarande och trampar i mitten och känner hur andetagen kvävs mellan
alla murar, som jag byggt upp för att skydda mitt hjärta.
Ett hjärta måste skyddas ifrån mycket, men det farligaste för ett hjärta är svek.
Jag har lärt mig det med tiden, att ett hjärta inte orkar bära hur många svek som helst.
Mitt har nått sin gräns, därför måste jag skydda det extra mycket nu.
Jag står ofta och trampar i mitten.
Jag står här i rädsla för att hjärtat kan gå sönder ifall jag tar steget åt fel håll.
Och hur kan man vara säker på vilket håll som är det rätta?
Kommentarer
Postat av: elin
det märker du, då är det bara att vända tillbaka igen.
svek?
Trackback
