Mellan mina hjärtslag.

Under min puls
finns du
och allting som
håller mig vid liv.

----
Det är December. Jag kan inte sova.
Ett rastlösthjärta och ett alldels för stort huvud
håller mig vaken.

Kanske är det inte så stort, men det känns så.
Som att det kan sprängas precis när som helst.

Kanske är det bara jag
eller mina lakan som är för stora.
De kväver mig.
Jag liksom druknar
i mig själv.

Jag behöver någon
som håller i mig
liksom hela tiden.

Jämt.

men mest nu.

----
Daterat en sömnlös decembernatt.